lillasparven

Jag saknar dig smärtsammare nu
Ligger bredbent på marken
och skriker
men du lyssnar aldrig
ännu mindre nu.
Reser mig upp men känner
mig ändå liggandes,
söndertrampad och blodig...
Jag äter en maskros i hopp om att den
beska saften ska få livet att
smaka lite godare.
Jag gör vad som helst
i jordgubbssommarens värme.
Lyckas den tina upp mig
igen
utan dig.