Veckans poesi 2...

Med lugna toner av blues
dansar jag runt
i den tomma vindsvåningen.
Bär upp den nya turkosa klänningen
som en stolt mor bär
sitt nyfödda barn.
Svävar runt mellan väggar
av minnen.
I detta rum har år
förvandlats till nutid
Stannar upp och känner
måste få allt att stanna kvar
medans jag sakta svävar vidare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0