lillasparven

Igår efter jobbet nu när jag äntligen har vaknat ur mitt semesterkoma så insåg jag lika snabbt att jag inte tränat regelbundet på 3 veckor. Min ångest fick mig att kolla upp olika möjligheter. Jag mjukstartade med diskning sedan hade jag tänkt att gå på steppen men var tveksam då jag vet att detta pass är ganska lätt och jag ville pressa min arma kropp till det yttersta nu när jag legat på latsidan så länge. Sambon kom hem och skulle ge sig ut på en löprunda så han föreslog att även jag skulle med. Jag skrattade lite och förberedde mig för steppen men denne man är ihärdig ska ni veta gott folk, så han började försöka övertyga mig om att det vore så roligt att springa tillsammans.
Jaha nu skulle lilla jag som senast jag sprang  Vårruset fick tokont i knät och innan det inte hade löptränat på säkert 6 år springa 1 mil med en man som tränat hårt från och till under flera år, sprungit flera maraton samt tävlat i triathlon. Pressen var sådär lagom stor men jag gav med mig. Jag visste att jag skulle få ont i knät med jag visste även att jag måste träna inför tjejmilen nästa helg. Vi började löpa och spåret var väldigt fint. Det gick bra men sen började knät att värka. Jag sprang på ändå och tiden flydde väldigt snabbt. Mikael småpratade ganska mycket men jag var mest tyst. Lite förbannad för att jag ej kan springa på och ta ut mig riktigt pga knät. När vi hade ca 3 km kvar kom min mage igång. jag var nödig och det tryckte på ganska bra. Försökte öka lite på slutet och väl i mål tog vi bilen hem så fort som möjligt för det efterlängtade toalettbesöket. Sen blev det städning och matlagning innan vi försökte belöna oss med en film som vi självklart båda två somnade till, andra kvällen i rad.Imorse var mitt knä i uppror så nu har jag pratat med Pentti som tydligen ska vara en klippa på skador. Får se vad han har att säga nästa vecka.

Ikväll blir det bio "The dark knight"......betyg kommer imorgon.

Trevlig kväll!!!

Bells